we're in hell

Livet som ensamstående 2 barnsmamma kan vara jobbigt emellan åt, men det är inget som jag ångrar. Försöker göra saker och ting så bra som möjligt! Allt för att Liam och Moa ska ha de så bra som möjligt!!
Det som känns tungt är allt som måste göras för att vardagen ska fungera, men jag gör mitt bästa och de verkar fungera. Visst det finns störningsmoment i min vardag som jag försöker bekämpa till 100 men när allt ska krånglas o bråkas så blir man ganska trött och det tar energi i från en men men det enda jag kan göra är att inte visa min ilska för barnen utan jag ringer till min mamma och skäller på henne istället för att ta ut det på den person de gäller!!

Något som ja reagerat väldigt mycket på den sista tiden är hur fan folk klär sig! Får man se ut hur som helst?? Inte för att ja dömmer någon så men någonstans måste det väl finnas en gräns på hur man får se ut eller?? Eller är det så samhället ska se ut?? Att ja sätter på mig vilka kläder jag vill oavsett om jag ser ut som en tattare! Ja du va ska man säga?? Inte vet jag iaf.

Längtar som en tok till imorgon bitti 06.45 för då kommer min älskade Liam hem igen. Alltså jag avskyr veckorna då han inte är hos mig. Hatar varannan vecka dealen med hans pappa. Sen så blir jag en aningen lack på de för det är bara så att jag ska ställa in mig i ledet o följa, och jag har förklarat att jag inte tänker acceptera saker som inte disskuterats igenom med mig, utan att det bara bestäms mellan två andra. Nej tack det har jag fanimej fått nog av. Tänker inte vara den som hela tiden ska acceptera och bara ta emot så att säga.

Har även börjat rensa bland folk i mitt liv, för nu är det dags att släppa det gamla och ta in det nya. Det jag blev mest besviken på var en person som jag trodde inte var en sådan person som snackade skit bakom min rygg. En person som varit med på något speciellt. Fan blev en aningen besviken på denne men tur att man fick reda på saker och ting utav den personen som hade varit den som fick höra allt! Tänkte att den personen de rör kommer att inom en snar framtid få reda på vad jag tycker och tänker men just nu är det tyvärr annat som tar upp min tid!! Men som sagt att när allt detta är klart kommer jag ta tag i detta med. Men nu är det mina barn som gäller och de kommer alltid att gå först! 

Nej nu ska jag slänga mig i soffan med min choklad och titta på någon film på tv;n om det är något bra vill säga, annars förflyttar jag mig till sängen och fortsätter läsa min bok en stund, ja de återstår och se!

För den "stackarn" som läser min blogg så kan ja informera att ja numera är en STOLT 2 barnsmamma!! =)
För exakt 1 månad sen den 20 augusti 2010 fick jag en flicka vid namn Moa.

Moa föddes 18.20 och var 49cm lång och vägde 3590gr. Förlossningen gick fort de tog 65 minuter från de att ja kom in till Moa hade kommit till världen!!! ♥
Moa föddes utan komplikationer och förlossningen gick som sagt väldigt bra. Hade ett otroligt stöd av Mia och Helene som var med mig hela tiden.
Iallafall så han ja inte få någon bedövning, hade sagt att ja ville ha ryggmärsbedövning då ja hade det när jag fick Liam o kände att de hjälpte! Så denna gång sa dom att de inte va någon ide för den skulle inte hinna värka innan allt va klart =) Så Moa hade väldigt bråttom ut kan ja lova!! hihi så de enda ja fick nöja mig med va lustgasen. o de funka fin fint vill ja lova.

Men vistelsen på förlossningen blev inte långvarig utan jag åkte hem på natten vid 00.30, va väl tillbaka hemma vis 01.15 har jag för mig att klockan var. Så jag spenderade 6 timmar där, kände att ja inte ville vara kvar utan jag ville bara komma hem o vara med mitt barn. Och i och med att allt gått så bra så va valet inte svårt, men ja vet att barnläkaren som kom ner till förlossningen tyckte att ja skulle stanna kvar va tjurig som tusan för att ja skulle åka hem! Men hon undersökte Moa o sen fick jag skriva på lite papper sen beställde vi en taxi hem och åkte! Kändes enormt skönt att komma hem så fort, och bara ta de lungt!!

Så nu är man 2 barnsmamma, singel o har inte mått bättre! Lever mitt liv för Liam och Moa. Finns inge bättre än att vakna upp med båda sina barn o ha dom bredvid sig!!

Liam är iaf världens stoltaste storebror! Han är så duktig med Moa så ja blir så varm i hela kroppen, där kan man verkligen snacka om syskon kärlek!! Han älskar Moa o Moa älskar honom! Märks verkligen på Moa att hon tycker de e trist när storebror åker härifrån för då e hon en helt annan bebis än vad hon är när Liam är här!! =) Klart att när storebror är hemma händer de grejer hela tiden och då måste man vara vaken hela tiden ananrs kan man juh missa något! hihi

Men med de jag mest vill tala om för mina älskade barn är att JAG ÄLSKAR ER MASSOR!! Ni är mitt allt här i livet och det finns inte något jag inte är beredd att göra för er!! Mamma älskar sina underbara trollungar!! Min prins och min prinsessa tack för att förgyller mitt liv!!! ♥



Här är Moa inte gammal! Alldelles nyfödd.



Här har Moa precis kommit upp på mitt bröst =) och jag var överlycklig för nu har ja en pojke och en flicka.



Äkta syskonkärlek ♥